Gonzo är bortrest och bad mig gästblogga åt honom. Därför skriver jag några rader även i dag.
Det drar ihop sig. Snart är det årsbokslut med den närmast omöjliga uppgiften att lista årets bästa plattor. Under 2012 har jag inte haft så mycket tid (läs: barn) som tidigare år att vända upp och ner på skivbackarna, och jag har garanterat missat massor med skön musik, men en del album har jag fångat upp. Jag har tidigare skrivit om hur Band of Horses inte riktigt knockar mig längre och det gäller tyvärr också årets album, "Mirage Rock". Det är okej men inte mer. Lyssna då hellre på Chris Robinson Brotherhood, som lyckas med det som Band of Horses försöker med: att skapa genuin bluesrock som svänger på de rätta ställena.
"Big Moon Ritual" - lätt med på min årsbästalista.
Smakprov: "Rosalee"
4 kommentarer:
Visste att jag kunde lita på dig Anders. Tack för hjälpen. Detta är kanske årets platta enligt mig...helt makalöst bra, med en perfekt blandning av Bluesig countryrock..som doftar Grateful Dead.
Chris Robinson har jag ända sedan tidigt 90-tal varit förtjust i. Såg Svartkråkorna på Roskildefestivalen någon gång 93-94...fantastiskt bra.
Chris är betydligt roligare att lyssna på än hans bror Rich som inte håller måttet riktigt.
Har inte riktigt fastnat för CRB än, det kommer nog om jag gnuggar riktigt hårt, håller med att Band Of Horses sista inte riktigt kom upp till tidigare höjder men minnet från konserten på W.O.W lär stanna kvar länge
Mycket besynnerlig känsla! Det här inlägget känns som det kommer från "fel" Anders. Det här är ju Gonzo right up in the ....
Du sätter fingret på ett kommande problem Anders, nämligen årslistorna. Vansinnigt många bra låtar har kommit under året men helgjutna album känns lite svårare att hitta. Det som fortfarande sticker ut för mig är Mark Lanegans platta.
Gonzo: Kändes självklart på något sätt att skriva om Big Moon Ritual:-)
Pink Floyd, Lynard Skynard, GDead - allt inbakat i en platta, Jimmy. Ge den en rejäl chans på hög volym.
TP: Haha. Förstår din känsla. Men jag och Gonzo har många gemensamma nämnare: bluesen, jazzen och eviga kärlek till "Survival".
Skicka en kommentar