lördag, februari 27, 2010

Retrotankar I En Liten Låda

Uja, äntligen på plats vid datorn igen, efter flera veckors tung förkylning samt en nyligen avslutad kräksjuka känner jag mig som en polsk gruvarbetare på permis från ett träningsläger i Sibirien, men nu jäklar....
Utanför smälter snön ihärdigt, trodde aldrig att jag skulle bli så förbannat trött på snö men i år blev det några flingor för mycket.
Ville tipsa er om att Mind In A Box nyligen släppte sitt nya album "Retro" en underbar analog tillbakablick där sången har fått tagit ett steg tillbaka, sköna retroljud blandat med harmonier som blivit bandets signum. Kan ana gamla arr från Tangerine Dream, Vangelis och Jarre uppblandat med modern syntelectro, svinigt bra som vi skivgrisar brukar säga..
Skivan finns att avlyssna på Spotify

måndag, februari 22, 2010

Gissa den tredje!

Tre låtar med en gemensam nämnare. Vad?
Massive Attack har precis kommit med ett nytt album. Denna låt är dock hämtat från den suveräna plattan Mezzanine från 1998. Totalt ödesmättat.
Favoriterna Dreadzone följer upp med Ali Baba som brukas nynnas i kebabkön vid fyratiden på söndagsmorgon efter en het kväll på Rio Rio.
Avslutar gör den förtjusande Debbie med groupies. Nu är det högt vatten!
Bilden har absolut ingenting med inlägget att göra utan är bara med som distrahering.
Första rätta svar får äran att skotta min gårdsplan.

torsdag, februari 18, 2010

Änglar, finns dom?

Upptäckta av Gene Simmons. Kontrakterade av skivbolaget Casablanca, tilltänkta som Kiss arvtagare. Helt klädda i vitt till skillnad från sminkrockarnas svarta skinnklädsel. Hycklade av enad kritikerkår och Frank Zappa, som t.o.m. skrev en låt om dem (Punky's Whips). Slog aldrig kommersiellt men hade en trogen skara fans.
Släppte sin självbetitlade debutplatta 1975 och ett exemplar hittade hem till en skivspelare väldigt nära mig. En av många plattor där nålen knappt nått bortom öppningsspåret. För bättre än inledande "Tower" blev aldrig Angel. En orgie i stråkmattor, crescendorefränger och swichande syntsolon som knappt hörts tidigare inom hårdrocken.

onsdag, februari 10, 2010

Veckans Album (part 3)......rika barn leka bäst?

Jaha då var det dax för ett nytt "veckans album". Sedan sist har jag hunnit med att avverka en fantastisk Thåströmkonsert och en helgjuten skivgriskväll. Betyget för båda evenemangen blir givetvis en toppnotering.
Veckans album skulle från början varit ett helt annat, men min ipod hade en helt annan uppfattning, då den häromdagen bestämde sig för att spela denna skiva. Jag kände att detta måste bara bli veckans album.
Jag tänkte presentera KSMB´s 3:e skiva "rika barn leka bäst" som för mig är en av de absolut bästa svenska rockplattor som gjorts.
Om man som jag äger skivan på vinyl så är första sidan helt makalöst bra, med klassiker som 602, Klockan 8, Polsk Zchlager, Blått och Guld. Alla låtar på sidan ett är skrivna av Johan Johansson som var trummis! i bandet. Här visar han att han är en fantastisk låtskrivare. Han skulle sedemera spela i band som Strindbergs, John Lenin och ha en ganska hyfsad solokarriär.
Husomhelst, tillbaka till skivan. Den köpte jag på "Folk och Rock" i Göteborg någon gång 87-88 och jag kom ihåg att jag tyckte omslaget var stencoolt. En helt svart platta med stora röda bokstäver K S M B på framsidan.......inget annat, kompromisslöst. jag stod inne i butiken och skulle provlyssna. jag satte på mig lurarna och blev konfunderad över det underliga trumpet solot som startade skivan..nästan lite besviken, men efter en liten stund startar introt på klassikern 602 (som fick sitt namn efter att den var 6 min och 2 sekunder) som för mig är ett odödligt epos. En underbar text som kittlar fantasin och ett gitarrspel från Peter Ampull som skär i hjärtat. En perfekt låt för ett melankoliskt tonårshjärta.
Ett minne som jag har till denna skiva är en lång promenad genom ett regnigt Kungälv på väg hem till Jonas och med denna skiva i mina freestylelurar, och där textrader som "jag lovar att du aldrig skall förakta mig nåt' mer" etsade sig fast i min själ.
Här finns smärta men också glädje.....jag vet inte hur många sena nätter man vinglat hem skränandes texten till Polsk Zchlager och känt att man gått in i den "ändlösa glädjen".
Om ni som jag blir lite sugna på att lyssna på denna helt formidabla skiva kan ni göra det HÄR.
Nästa gång blir det något helt annat....over and out.

onsdag, februari 03, 2010

Veckans Album (part 2)......skall man leva i synd?

Jag skulle skrivit om veckans album i söndags , men efter en lång helg i Boggens hemstad var jag helt enkelt för sliten för att skriva.
Veckans album tar sin början en kall mörk novemberkväll 1986. Min kusin hade köpt Imperiets nya platta "SYND" och kom hem till mig för att lyssna på den. Vi var riktigt inbitna Imperiet-fans så spänningen var på topp. Albumet hade föregåtts av två singelsläpp, dels "Märk hur vår skugga/Briggen Bluebird" och rockrökaren "Var e´vargen" som hade gett en liten hint om att bandet var i förändring framförallt ljudmässigt. Vi satte oss i vardagsrummet och jag kan fortfarande känna känslan när jag tog ut skivan ur innerfodralet, den där sugande känslan som en ny vinylskiva har. Jag lade skivan på spelaren och förde dit pickupen, satte mig i soffan med omslaget och väntade.......tre sekunder, det kändes som en hel evighet. Det första som hördes var en inräkning med trumstockar...sen "Österns röda ros", vi satt som förstenade, vi hade aldrig hört ett svenskt band låta så mäktigt, så tungt och så tight. Det var som att få en högerkrok på hakan, som sekunderna innan du får ditt livs största kärlek besvarad. Tiden, rummet, världen stannade för en sekund. När sedan "Café Cosmopolite" kom som andra låt visste jag inte vad jag skulle ta mig till.
Lägg desutom till det fantastiskt fräcka omslaget med bandet i motljus, med fräckt typsnitt och öppnade man skivkomvolutet var där en bild på världen....fast spegelvänd.
Hursomhelst så är detta en skiva som jag sedan november 1986 i stor sett spelat någon gång i veckan. Min absoluta Imperietplatta (fast det är svårt, alla har sin charm) som jag har otroligt många minnen till. Allt ifrån vilda fester, tonårskärlek via kraschade förhållanden och barnafödsel. Den låt som så småningom efter alla års lyssnande blev min favvo är "Offret" , en låt som ett gäng grabbar från Eskilstuna troligtvis lyssnat en hel del på.
Jag lägger ut skivan HÄR (spotyfi)
En sak som jag funderat på ett tag är allt snack runt Thåström. Han var den i Imperiet som lyckades bäst efter splittringen och så här i efterhand har han också fått mycket av kredden för Imperiet. När de var ett aktivt band pratades det inte om att det var Thåströms band. Imperiet var en enhet, ett band. Det kan man ana när man kollar på klippet med Café C. där det är Christian Falk (bas) som är den som håller ihop bandet, räknar in och styr låten.
Over and out!!
Ps. Det närmar sig en riktig holmgång nere i källaren på Brobergsgatan. Fan va det skall bli sköj! Det går rykten om att det blir den vassaste och bästa uppställning gubbar som kommer till spel. Allt ifrån otrolig rutin på liberoplats via en terrier på mitten till sniken på topp, allt ihop genialiskt diregerat av "direktörn" med taktiktavlan. Desutom har vi en mycket kompetent gubbe på bänken som kan komma in och avgöra.....bara han byter ut stilettklackarna mot skruvdobb!
See ya soon! ds.

tisdag, februari 02, 2010

Gabriel och Arkadspel

Peter Gabriel bjuder på en hel del goda tolkningar av andras musik på sin nya fullängdare, här och här får ni sköna smakprov.. , andas lite Lanegan på sina ställen, eller är det bara är jag som tycker mig höra detta.
 
CLICK HERE FOR THOUSANDS OF FREE BLOGGER TEMPLATES »