Tänkte under hösten att skärpa upp med lite mer ingående skivrecensioner, först ut bland den digra skörden är ett gammalt favoritband. Killing Joke har med sin kompromisslösa musik tagit ett stabilt steg in det nya århundradet, det finns tyvärr många andra som inte haft en lika övertygande övergång. För egen del har jag följt dem sedan tidigt åttiotal, ibland med en viss distans men ändå närvarande.Med några få undantag så har Jaz och co fört oss genom skärselden med en kirurgisk precision och det är inte så konstigt att artister som Trent Reznor i Nine Inch Nails eller Al Jourgensen i Ministry hämtat en stor andel influenser från bandet. Tyvärr fick basisten Paul Raven packa sin väska alltför tidigt, må vi synas någonstans i evigheten.
Det nya albumet heter Absolute Dissent och inleder helt enkelt med titelspåret, en typisk Killing Joke låt med rivigt gitarrdriv ihopmald med Jaz Colemans säregna stämma . En av få sångare som klarar av att sjunga både sakralt och underjordiskt kraftfullt. Andra låten "The Great Cull" får näsborrarna att vibrera ihop med en taktfast refräng. Skivan fortsätter i snabb fart fram till den mer elektrifierade "European Super State" som troligen skulle passa på vilket crossoverdiskotek som helst. Nästa höjdpunkt är "The Raven King", att titeln syftar på den forne basisten i bandet är inte så svårt att förstå. En mäktig låt där Killing Joke visar upp sina främsta sidor, helt klart en av årets bästa spår. För att vi skall tappa hakan än längre så avslutas skivan med en halvreggaen "Ghosts of Ladbroke Grove" där Jaz hesa stämma gräver sig in under huden likt en parasit. Sammantaget får jag nog säga att Absolute Dissent är en av Killing Jokes höjdpunkter under sin 32 åriga existens. Betyget blir hela 4,5 av 5.
Varför inte köpa fulländaren på CD Wow
Några andra heta tips hämtade ur Killing Jokes bibliotek:
