Efter ett långt, långt uppehåll i bloggvärlden fick jag plötsligt ett infall av insperation. Ibland kan man undra vad som händer, tack vare underbara spotify satt jag och sökte på låtar. Döm om min förvåning när detta alster dök upp......det liksom tjockade sig i halsen vid blotta åtanken, men när jag lyssnade fick jag nog böja mig inför faktum att grabbarna kommer undan med denna coverversion
Forest - Newcastle
1 vecka sedan
8 kommentarer:
Välkommen tillbaka! Trots all skäll Toto-grabbarna fått genom åren så är de ju kompententa musiker. Bandet har för mig varit något av en "guilty pleasure". Hade jag inte vetat att det var Lukather skulle jag trott att det var Clapton själv.
Man slutar aldrig förvånas som tur är. Men visst, det satt långt inne med ett erkännande.
Sitter fortfarande och funderar Gonzo, du vet hur känsligt detta är för mig, ett av mina absoluta hatband tillsammans med Smokie. Det låter förvånansvärt ok men jag får nog fundera över natten innan jag ger fullt utslag
Återkommer
Slimmish
Ja jag vet.....var orolig att du skulle sätta dom små vita plupparna i halsen. Men man får nog böja sig i just detta specifika fall....för det råder ingen tvekan om att de gör det bra. Men jag förstår ditt dilemma...jag brottas oxå med det.
/Gonzo
Jag tycker frågetecknen angående Toto växer än starkare efter detta. Varför i hela världen envisas att spela mjäkig musik när man bevisligen kan ruffa till det???
Håller helt med att gruppen innehåller ytterst kompetenta musiker. Men varför inte utnyttja sin talang???
Värst av allt!!!! Nu kommer man gå å nynna Rosanna å Africa i nån vecka. Tack så jäkla mycket!
Visst tusan gör dom det bra och det är ju nästan så att man går i kloster och lever resten av livet i självförnekelse. Man ställer sig givetvis frågan vad har dom hållit på med under alla år ???? Snacka om att kastat bort sina kvaliteér
Efter en hel del funderingar så måste jag kapitulera
Kul att höra något som verkligen berör från denna blåbärspaj.
Tack Gonzo !
Vet inte hur gamla ni är, men i mitt eget fall funderar jag på om det är något sorts ålderstecken...; )
Fröken Svår sitter uppkrupen i sitt fönster och dricker ett glas rött vin. Hon lyssnar på visa ord ifrån självaste Joakim Thåström och saknar en vän som försvann någonstans på vägen..?
Skicka en kommentar