tisdag, augusti 19, 2008

A Special evening

På senare tid har Madness, med all rätt, hypats på musikbloggarnas spellistor. Därför tycker jag det är dax att lyfta fram det andra stora engelska bandet i skarevival'n kring -80. Så plats på scen för The Specials. Till skillnad från Madness var dom flesta av Specials texter politiska eller skildrade sociala missförhållanden. Måltavlan var Thatcher och den politik hon förde, vilken inte var till fördel för låginkomsttagare. Få artister har som Specials lyckats spela en vansinnigt medryckande musik med nattsvarta texter! Tyvärr var gruppen kortlivad. Under åren 1979-1981 producerades dock två högoktaniga album och ett antal av singlar som trots, eller kanske tack vare, bannlysning från radion nådde allra högst på försäljningslistorna. Man hann även med att starta det klassiska skivbolaget 2-Tone där andra skaband spelade in sina plattor, bl.a. spelade Madness in sin debutsingel "The Prince" där. Övriga intressanta artister som spelat in skivor på 2-Tone är Selecter (känner ni igen den?)och Beat (eller den här?). Ett tredje album gjordes 1984 med helt annan sättning under namnet Special AKA där den mest kända låten är "Free Nelson Mandela" som faktisk fick en stor betydelse för den aktiva rörelsen för frisläppandet av Mandela och stoppandet av apartheid. Trots låtens stora politiska betydelse så kommer den inte närmelsevis upp i den musikaliska klass som följande eminenta fyrklöver: Gangsters Rat Race Do Nothing Ghost Town

6 kommentarer:

Gonzo sa...

Ha ha jag e först ut!!! Underbart jag älskar å ha fel. Jag har ju aldrig varit så förtjust i ska som du varit, utan mer förespråkat "the real raga" fast att mina favvosar ofta varit vita artister. Men när jag läser och ser klippen kommer jag på mig själv med att jag för det första inte kan sitta still och för det andra känner igen alla låtarna. Min favvo e nog Ghosttown, härligt ödslig......när kommer historien om P.Green???

Anonym sa...

Ja, jäklar i mitt lilla glashus (vita män du vet...). Ghost Town är en sån där låt som jag mycket väl skulle kunna kalla min favoritlåt, världens bästa låt och dylika tillmällen. Men...så mycket gillar jag den. Anders.'

PS. Menar du att Specials låtar censurerades. Fan vad Reinf.. förlåt Stalin.

Jimmy Myhre sa...

Japp, en av mina tidiga favoriter när det väl begav sig
Underbara helt enkelt, snacka om partymusik...
En hel Special är ju given innan hemresan
Någon som kommer ihåg Fun Boy Three
eller The Colour Field

Enjoy Yourself !!
Jimmy

TP sa...

Gonzo: D e klart du känner igen låtarna. Specials spelades mycket i det gamla tornhuset.
Du vet väl att ska är "the real shit". Skan kom från calypson å bluesen å utvecklades sedan vidare till rocksteady och reggae. Det sägs att dom sistnämnda genrerna kom till under dom mycket heta sommrarna i slutet av 60-talet då folk inte klarade av att dansa till den snabba skamusiken utan man var tvungen att lugna ner tempot.
E du sugen på Peter Green?! Då får jag redigera klart det inlägget å sjösätta.

Anders: England eller Storbrittanien är och har alltid varit konservatismens högsäte. Att kritisera den styrande regimen i statlig public service går inte. Det har varit många låtar genom tiderna som av olika skäl inte fått speltid i radio eller tv.
Bl.a. denna: http://www.youtube.com/watch?v=T6fkHZzlFUA

Glad att vi lyckats övertyga dig att vita män kan hoppa!

TP sa...

Jimmy: Lyssnade precis på Fun Boy Three innan jag läste din kommentar. D e väl bara "Lunatics" som håller ännu. Colourfield däremot får jag färska upp minnet på. Kommer du ihåg denna engångskonstellation då?
http://www.youtube.com/watch?v=98PgTQOCYmY

Jimmy Myhre sa...

It´s all coming back to me now, Vegas var troligen ett avslutat kapitel för mig. Colourfield hade en ganska kort livslängd om inte jag minns fel.

Jimmy

 
CLICK HERE FOR THOUSANDS OF FREE BLOGGER TEMPLATES »