onsdag, augusti 20, 2008

Sötebrödsdagar

En liten musikalisk berättelse från barndomens glada dagar: Mitt musikintresse började framträda under 70 talets senare del och början av det glada 80 talet, egentligen allt tack vare min käre broder som med stor glädje alltid visade upp sina nyköpta vinylskivor. Att han skulle bli den första i världsmetropolen Jörlanda som skaffade sig en riktig komplett stereo kom därför knappast som någon överraskning, snacka om brudmagnet, stereo med skivspelare, högtalare och kassettdäck, kungen av Jörlanda. Det roliga med detta som man på senare år uppskattat är att jag fick möjligheten att lyssna på all bra musik direkt när skivorna släpptes och inte flertalet år efteråt. Kommer speciellt ihåg när jag fick följa med broder till Oktaven i Stenungsund för att kolla in alla nya härliga vax, för några självande minuter så kände jag mig vuxen.. Många skivor blev det givetvis, kanske inte för mig själv men för min kära storebror, när vi sedan åter landade i Jörlanda och kunde lysssna igenom alla inköp var jag världens lyckligaste pojkspoling. Satte mig därför häromdagen och funderade över mina första riktiga vinylinköp, måste dock erkänna att det fanns några tidiga barndomssynder såsom The Osmond Brothers och liknande men det var inte där intresset började. Här får ni en redogörelse över några av mina kära gamlingar som fortfarande känns aktuella. Fram med vinylspelaren och res tillbaka i tiden… Kraftwerk – The Man Machine (1978–album) Vilken skiva, fylld av kärleksballader ??? The Clash – The Clash (1979 US Version-album) Clash City Rockers rules………………. The Specials - More Specials (1980-album) Inkörsport till ska-musik och gladpunken U2 – Boy (1980-album), Kommer dock ihåg att min broder köpte October innan jag köpte Boy skivan. The Police – Zenyattá Mondatta (1980-album) Inte mitt favoritalbum med Police men ändå. Stray Cats – Stray Cats (1981-album), Storm The Embassy och Runaway Boys är forfarande grymt bra. Ebba Grön – Scheisse/Tyna Bort (1981-singel), vilken singelbaksida Human League – Dare (1981-album) Det här låter inte lika fräckt idag tyvärr, lyssna istället på deras andra album Travelogue (1980) Lustans Lakejer – En Plats I Solen (1982-album) Favoriter under en lång tid, dåtidens Kent Ett par rökare som jag inte har riktigt koll på är Beatles, Elvis och Sweet som jag antagligen hade någon tidig skiva med, får nog rådfråga storebror, listan kommer att fyllas på var så säkra.

15 kommentarer:

Gonzo sa...

Vilken resa bakåt i tiden.....som ännu mindre lekkamrat var ju stunderna då vi fick gå in i storebrors rum för att få en lektion i musik heliga!! Det var där min egna musiksmak föddes genom att jag fick höra Jennie Jones med Clash. Sen fick ju du själv en stereo som vi flitigt använde. Undra hur många timmar vi mimat till "october" plattan eller "Under the blood red sky." För att inte tala om "Sandinista" Eller våra egna radioprogram som vi gjorde med den mick som du skaffade till stereon. Att den höll för alla olika behandlingar och kroppsodörer är för mig fortf. ett mysterium......Nä en vinylkväll i källaren ser jag fram emot.

TP sa...

Ojojoj, hur ska jag kommentera detta?
För det första väldigt rolig läsning som får dom gråa cellerna å sakta börja arbeta. Hur var d? Va spelades?
Precis som du nämner så kommer detta inlägg leva en bra stund då man allt eftersom kommer att minnas saker. Skoj!
Brudmagnet!!! Synd att inte brudarna tyckte detsamma.
Efter vårt samtal idag fundera jag lite över ämnet men naturligtvis nämner du många av dom grupper som jag kom på. Här kommer några ytterligare som jag vet du lyssnade på och inhandlade eller på annat sätt tillskaffade dig under denna period.
Depeche, Duran, Ratata, Simple Minds,Ultravox.
Tror även du var väldigt tidigt ute med Echo.
Vi lyssnade väldigt mycket på musik. Många av artisterna som senare blev kända å stora lyssna vi på från allra första början. Många av dom nu nämnda är exempel på det.
Jag har ett till lite roligt exempel. 1983 lyssnade vi på en grupp som skulle bli pionjärer och banbrytare för den breda massan i en helt annan genre: Ministry. Om ni tycker om den blytunga crossovermusiken som Psalm 69 erbjuder ska ni INTE lyssna på gruppens debut.
Vad det gäller Lustans så tror jag att du börja å lyssna på föregångaren Uppdrag i Geneve.

Det kommer mera. Undrar om man kommer sova i natt?

Jimmy Myhre sa...

Ja det här ämnet kan man fundera sig till sömns över, försökte få med dom tidigaste inköpen som jag gjorde, letade febrilt efter min Bob Marley utgåva men jag hittade inte rätt tror jag, behöver lite hjälp där, Duran Duran var nog du broder som köpte först, Ultravox är jag osäker på vilken, Rage In Eden eller Vienna ??hmm Depeche, Ratata, Simple Minds var nog också du T.P som köpte först,
Gonzo, snacka om musikalisk födelse, Clash, U2 mm, Gallans magasin, kommer du ihåg att vi höll inne play-rec knappen för att bandet skulle snurra fortare så vi skulle få antingen ljusa eller mörka röster på inspelningen ??
Vilka minnen...
Återkommer med mera...
Jimmy

Anonym sa...

Många av dessa plattor har vandrat mellan oss ett otal gånger så det är svårt att hålla reda på vem som först införskaffade dom men förmodligen var det i huvudsak jag.
Jag tänker även på singlar där du hade större möjlighet till inköp.
Marleyplattan tror jag heter "Soul Rebel" och var en samling av låtar från slutet av 60 å början av 70. E jag inte helt ute å cyklar så var en del Lee Perryinspelningar. Vid inköpstillfället en jättestor besvikelse men i efterhand en helt suverän platta. Du ville ju ha den samtida Marley vilket förmodligen hade betytt "Uprising".

TP

Anonym sa...

Även jag blev besviken när jag köpte Soul Rebel. Det var ju inte reggae vill jag minnas att tyckte. Men, smaken förändras med tiden. Härligt inlägg, Jimmy. Mer sånt! Dessutom upptäckte jag några plattor som försvann i sommarens hårddiskkrasch. Anders
PS. Längtar till skivrumssittningen!

Jimmy Myhre sa...

Soul rebel kan nog stämma, men jag kände inte riktigt igen omslaget, kan det vara tysken som varit framme tro ?? skall ta mig en ordentlig funderare över singelinköpen....

Jimmy

Anonym sa...

Hola amigos!
Det måste väl vara närmare 25 år sedan En plats i solen-skivan kom, så jag lägger in en brasklapp här, men jag har faktiskt för mig att jag skulle hem till Jimmy samma dag som Tony skulle köpa med sig LL:s tredje (och efter att ha köpt återutgivningarna säger jag den bästa). Regnet öste ner över Jörlandaskolans skolgård och fan vet hur nyromantisk man såg ut i jeansjacka, blött hår och Salomonryggsäck (eller var det Kånken?) men just då var nog Johan Kinde det största som fanns. Är det två år sedan de ställde upp i Melodifestivalen? Jag var på presskonferensen för att jobba men gick inte fram till Kinde och ställde några frågor, hela grejen kändes lite som när Glenn Hysén gick till Gais på ålderns höst.
I vilket fall - bra blogg. Mina minnen från Källsby handlar mycket om musik (och en hel del öldrickning samt fotbollslirande, dock under olika perioder i livet)så jag passar på att kasta ur mig ett par tidiga när jag ändå är i gång:
Madness: Our house. Gud vad den spelades sönder.

Bumsen Muss Mann. Jag laddade faktiskt hem Lady Diana nyligen, men mp3-an låter som om den är inspelad i en cementblandare. Singeln hade väl ett klockrent omslag om jag inte minns fel.

Pet Shop Boys. West End Girls. Fortfarande strålande.

U2 naturligtvis. Så här i efterhand kan jag fundera över att jag diggade dem så stenhårt för att släppa dem helt efter typ Rattle and Hum. Spontanvomerade över Bono hela 90-talet, men lade vantarna på de tre första nyligen och jomenvisst. Kanske var det nostalgin som slog till, eller möjligen en överdosering på sydstatsrap, ja till och med de där gitarrkaskaderna som Editors vräker ur sig och jag är lite småförtjust i.

Och nog är The Specials fortfarande ett äss i rockärmen, det är inte så länge jag strosade förbi den med nutida mått eminenta Pet Sounds på Södermalm och såg en trevlig liten 2-Tonebox som fick det att klia lite i fingrarna. Too much too young!

Ha det gott
Johan S

Jimmy Myhre sa...

Halloy Johan !! det var inte igår minsann, hoppas att livet leker.
Vilka minnen du tar upp, Lady Diana hade jag faktiskt på gång inför nästa inlägg, det var nog bara grabbarna från Doland som lyssnade på den makalösa hiten, singelns omslag är oslagbart, härligt att du fortfarande har kvar musikintresset, vi har ju slagit bort en och annan timma framför högtalarna. Pet Shop Boys givetvis..........
Håller på med ett inlägg med många godingar, lägger antagligen ut det ikväll eller imorgon.
Faan vad skoj att du hittade fram till oss, hör av dig när du är i hemtrakterna, skulle vara skoj att ta ett par riktigt svarta öl.

Jimmy

TP sa...

Jisses, ytterligare en gammal Jörlandabo på bloggen. Väldigt trevligt Johan!
Om jag inte blivit alldeles senil så har jag för mig att BMM's "Lady Diana" kom från ett kasettband med ett ytterst tvivelaktigt omslag. Och inspelningen lät allt annat än proffesionell då oxå. Något pubertal men va fan, tycker man om Perverts "Ronka" så....
Kommentaren Kinde-GAIS var klockren, eller vad säger du Gonzo?
2-Toneboxen gav mig fingerklåda.
Härligt, det verkar som alla tycker om ... vad dom nu heter....ja, just det: Editors

Jimmy Myhre sa...

Tänkte nog på Bitch Boys omslag, tror att det var en kassett som du säger broder med blandade lokala punkband

Jimmy

Anonym sa...

Jajaja, då förstår jag. Jag kunde inte komma på vilket omslag ni menade. Bitch Boys omslag är Bolibompa jämfört med kassettomslaget där en man ..... nä, det ligger långt under lägstanivån så det kommer inte beskrivas här. I alla fall inte av mig. Å dessutom är kvalitén på omslaget värre än det musikaliska innehållet så vet man inte om vad det föreställer kan man knappast gissa sig till det.

TP

Anonym sa...

Ja, så var det ju naturligtvis: en av de hårdaste tatueringar världen skådat. Måste ha blandat ihop det hela. Ett omslag som till och med var snäppet mer innovativt än en annan klassiker: Sator (eller var det fortfarande Sator Codex) med Lili och Sussie-covern Oh Mama.
Hade helt glömt bort Frisco däremot - oj, vilken jycke. Ett decennium av fiendeskap, det räckte ju att man styrde in den femväxlade på grusvägen till Källsby för att han skulle börja skälla.
/Johan

Jimmy Myhre sa...

Det räckte att du körde ut på grusvägen vid ditt hus så började Frisco att få upp vittringen. Sators omslag på Oh Mama blev indraget om jag inte minns helt fel, kan dock ha blandat ihop detaljerna, har hänt förut. Hur är musiklivet i Stockholm ?? Har för mig att du fortfarande bor kvar i den stora huvudstaden.

Jimmy
myhre@bredband.net

TP sa...

Sator var smarta. Dom hade ett vändbart omslag.

Ditt idoga signalerande från moppen kan ha spätt på ett redan väl uppbyggt hat? Nackhåren reste sig ytterligare några centimeter på den svartvite när unge herr Sjöstrand var på intågande.

Motoriken var inte Friscos starka sida. Har ni sett en hund springa så fort med frambenen så att inte bakbenen hinner med? Det är en ganska lustig syn kan jag säga.

Jimmy Myhre sa...

Myror i huvudet ??

Jimmy

 
CLICK HERE FOR THOUSANDS OF FREE BLOGGER TEMPLATES »