Året är 1973.
Konsert med The Who.
Keith Moon är så påverkad av allt man kan tänka sig att han efter en tuff brottningsmatch på scen med Pete Townshend bara hinner med två takter i nästa låt innan han tuppar av å blir utburen av roddare.
Vad gör man i ett sånt läge??
Jo, man frågar publiken om nån kan komma upp å hoppa in istället Keith Moon, en av dom bästa trummisarna genom tiderna. En yngling plockas upp å klarar av uppdraget hyggligt.
Oxå ett sätt att lösa ett problem. Betänk att The Who var vid tillfället megastora.
4 kommentarer:
Helt underbar historia, och dessutom med bildbevis. Jag lade märke till att låten innan brottningen var "We Won't Get Fooled Again" vilket är en riktig höjdare. Situationen är ju tragisk, men vilken tur och hitta en hyffsad trummis i publiken. Makalöst. Snart dax för ett innlägg om Who??
Det finns lite ideér om ett Who- alternativt Keith Moon-inlägg.
Förutom sitt vildsinta leverne har dom gjort mycket bra musik och haft större betydelse för musikhistorien än vad man kan tro. T.ex. hade inte BlåAnders kunnat njuta av Paul Weller utan Pete Townshend skapande.
Vad skall man säga, inte kul för dom som hade åkt dit för att se hela bandet, lite Stockholm-Shane.
Dom är dock förbannat tunga.
Jimmy
Fantastiskt modigt att våga sätta sig bakom trummorna. Jag tackar Pete - både för The Who och Weller. BlåAnders
Skicka en kommentar