lördag, januari 24, 2009

A crooked smile and a heartshaped face!

30:e mars släpper skönheten från Dorset albumet "A Woman A Man Walked By" tillsammans med John Parish. PJ Harvey har gjort en hel del riktigt bra grejer men är kanske inte rockhistoriens jämnaste artist så vi får väl se vad det här kan bli. Jag fastnade inte för hennes musik förrän runt 2004, strax därefter tillkännagav hon under en konsert att det skulle bli hennes sista och att hon skulle lämna musikbranschen för gott. Så blev det inte tack och lov och i vår får man chansen att se henne live. Dock inte i Göteborg men i Oslo, Köpenhamn eller Stockholm så vi får väl se hur det blir med den saken, men om man hoppas riktigt mycket så kanske hon kan bli ett ämne för Way out West. Här är några goda anledningar att gå och titta. Har ni inte fastnat för henne ännu så införskaffa skivorna "To Bring You My Love" och "Stories From The City, Stories From The Sea" så är ni där. Dress This is love C´mon Billy Här i rosa kroppstrumpa

7 kommentarer:

Malin sa...

Det var först när This is love kom ut som singel som jag fastnade för PJ och upptäckte hur jäkla bra hon är. Som du säger så har hon hel del bra alster på sin meritlista men är rätt ojämn. White Chalk var enligt mig ingen höjdare så det ska bli spännande att höra vad hon hittar på den här gången.

Anonym sa...

This is love är en riktig höjdare, håller med dig om White Chalk, man eller åtminstone jag, förväntar sig lite mer tryck från hennes musik.

Gonzo sa...

Ja PJ. Harvey är ju en av de få kvinnliga artister som jag fastnat för. Inte så att jag köpt på mig alla hennes plattor men nån skiva skall jag nog ha. Jag hade förmånen att se henne live som förband till U2 på Stadion -93 tror jag. Då äntrade hon scenen iförd en minimal klarröd klänning lite i stil med den hon har på sig i "Dress" Jag vet att jag blev jävligt impad av att dom var en trio, och att hon vevade på gitarren som en blandning av Keith Richard och Pete Townsend. Det skulle vara ball om hon kom till W.O.W.

Anders sa...

Det var härliga nyheter. Är en stooor fan av PJ. Sen tyckte jag om White Chalk, åtminstone delvis. The devil placerade sig topp-10 bland 2007 års låtar.

Boggen sa...

Just "To bring you my love" och "Stories..." som du nämner är också mina favoriter, sen tycker jag också som du att det är lite för ojämt för att man ska uppskatta hela Polly-album, dock går det ofta att hitta enskilda pärlor.

Jimmy sa...

Ingen går oberörd när Polly stormar fram, hon är en av många kvinnor som tidigt rörde sig i kölvattnet kring Nick Cave and co, egentligen så är nog hennes förra fullängdare hennes mest ärliga och enligt mig bästa. Way Out west , snälla !!

White Chalk tips :

White Chalk
http://se.youtube.com/watch?v=CrCQbrFCQ1I&feature=related

The Piano
http://se.youtube.com/watch?v=LXrTg4m6_MI&feature=related

The Mountain
http://se.youtube.com/watch?v=0xsddqZ8yTU&feature=related

Dear Darkness
http://se.youtube.com/watch?v=Oxt_kbb-VwI&feature=related

Anonym sa...

Ok, jag ska ge den en chans till, men jag saknar det oborstade hamrandet på guran.

 
CLICK HERE FOR THOUSANDS OF FREE BLOGGER TEMPLATES »