Jaha, då har man varit hemma sina 2 veckor o på måndag börjar allvaret igen. Omgiven av av 4 viljestarka flickor har jag helt kapitulerat inför matriarkatet. Trivs utmärkt med den tillvaron men omgivningen runt om verkar ta för givet att man önskat sig en pojk när man redan har 2 flickor. Mellantösen har ett bra svar på alla som frågar om det inte är lite synd om pappa som är ensam kille med så många tjejer;” vi behöver inga fler pojkar o förresten kan jag spela fotboll med honom om det är så”. Vad den inställningen till fotboll kommer ifrån har jag ingen aning om, jag vet inte så mycket om sporten o det är nästan 30 år sen jag var på min första o sista fotbollsträning o kan inte minnas det som någon far o songrej direkt. Hur som helst så är mina föräldradagar slut för den här gången, jag konstaterar dystert att på måndag börjar allvaret igen o tröstar mig med följande spellista.
Theresa Andersson – Japanese art
Stina Nordenstam – Get on with your life
Martha Wainwright – bloody motherfucking asshole Pappa Loudon är förmodligen måttligt road av denna ”hyllning”.
Kate Nash - foundations Är man som jag svag för brittiska dialekter är det lätt att gilla dethär
Säkert – Stetoskop Säkert myspace
Patti Smith – Dancing barefoot Undrar hur det skulle gå för denna skönsjungande sötnos i Idol. Hur som helst är jag mycket tacksam att hon håller stilen.
10 kommentarer:
Ja du Jonas, jag hade tänkt mig en all-girl-playlist också idag, men av olika orsaker lät jag det bero. Great minds think alike, huh?!
Fenomenalt bra lista för övrigt! Fullspäckad av favoriter.
PS. Vill du ha en son kan du få min. Billigt. Han driver sin far till en för tidig grav för tillfället - Pust.
Fatta mig rätt nu! Tjejer e d bästa som finns. Men.... MEN...
Av någon anledning har mitt musiklyssnande varit väldigt ensidigt fördelat mellan könen. Musik av och med det täcka könet når inte knappt upp till att kallas för minoritet i mitt lyssnande. Men självklart tycker jag en del musik framför d av tjejer e jättebra. Den här blandningen är ett lysande exempel på det. Patti Smith e en klassiker. Lysande version av "Barefoot". Blonde Redhead's 23 diggade jag skarpt när den kom. Theresa Andersson kät intressant. Stina är en skön viskning.
Å en gammal galt som jag kan faktiskt ändra mig. Mer tjejer!
Det är lite samma här, rätt få tjejer i min stereo av någon konstig anledning. Men du har prickat in fyra favoriter här på listan. Kate Nash gör ju oemotståndligt bra popstycken och jag älskar brittiska dialekter också. Regina även hon söta små verk och med den där sköna rösten, verkligen karaktär på hennes låtar. Marthas debut är väldigt behaglig och BMFA är en lysande låt. PJ Harvey är drottningen! Patti har jag aldrig lyckats ta till mig men jag tänkte gå och se dokumentären om henne, Dream of Life, om ett par veckor. Se om jag kanske får andra perspektiv efter det.
Kul att ni gillade listan, kom på några favoriter till som jag glömt så det blir kanske en fortsättning. Det har varit väldigt lite tjejer även i min skivback men jag ansträngde mig lite för att försöka ändra på detta för några år sen. Började med säkra kort som Patti Smith, PJ Harvey o Nina Simone vilket i sin tur ledde till att jag öppnade ögonen för en hel massa musik som tidigare gått mig förbi. Få saker har faktiskt breddat mitt lyssnande som just detta.
Malin: Det är ju faktiskt tack vare dig som jag fastnade för Kate Nash efter du skrev om henne för ett tag sen. Helt klart förtjänar Patti en andra chans, hela vägen från hennes legendariska debutalbum till coverskivan 12 finns mängder med guldkorn, o mer kommer hoppas jag.
Instämmer med föregående talare vad det gäller andelen kvinnor i skivsamlingen. Men visst blir man lite impad av en grånande Patti. Jag har pesonligen alltid gillat The Missions version mer men nu vete fan. Kate Nash var intressant...bör hållas ögonen på.
Skönt att ni bytte tillbaka. Nu slipper jag ta fram mina night vision goggles varje gång jag skall läsa länkar;-) / Anders
Du behöver inte känna dig ensam, här finns det bara töser så långt ögat lyckas nå.
Vilken gottepåse Jonas, Blonde Redhead har länge varit en egen favorit, riktigt bra,
Theresa Andersson var ytterligare en ny trevlig bekantskap, vilken musikvärld vi lever i för tillfället.
Stina, Martha, Kate, Patti, Regina och inte minst P.J Harvey visar att tjejer inte är att leka med, (fast det är givetvis skoj det också ibland)
Tackar !!
Jimmy
Kul att kunna bidra med något nytt till både TP o Jimmy, det är minsann inte det lättaste.
Vet inte riktigt vad som hade hänt med våra länkfärger, plötsligt blev alla blåa utan att någon ändrat men detta tycks vara under kontroll nu Anders
Jimmy
Just att dom blev blå drar misstankar åt ett visst håll!!
Skämt åsido var det ett förvillande konstigt fel men nu e d kirrat!
Ett tips! Håll er till förvald font och storlek på texten.
Skicka en kommentar