Vi har ju alla våra faser här i livet, så också inom musiken. Åttiotalet har ofta beklagats vara det sämsta årtiondet inom musiken men jag kan inte riktigt hålla med , för min egen del pendlade det mellan en mängd olika stilar : Punk, Postpunk, Goth, Depprock, Rock, New Romantic/New Wave, Synth-EBM, Indie, Techno-Electro mm . På ungdomligt manér försökte jag givetvis efterlikna mina idoler, oftast med ett ganska mediokert resultat, kläder som inte gick att använda, skor som var så spetsiga att du kunde ha dödat pensionärerna i ICA-kön och tillhörande spännbyxor som gjorde att du var tvungen att planera dina toalettbesök minst tio minuter innan den absoluta stresspunkten. Frisyrer som hmph..
Nittiotalet känns något svalare men det finns givetvis några stora höjdpunkter. FOTBOLLSBRONS.
Tänkte plocka ner lite körsbär från träden och syna dom ordentligt, börjar lite lätt med min Techno-electro fas som egentligen fortfarande sitter i men kanske inte lika frenetiskt. Intresset för elektronisk musik började tidigt i och med Kraftwerk och Tangerine Dream. I slutet av åttiotalet början av nittio kom det ordentliga genombrottet för technon, (räknar dock inte med acid som var något tidigare) Själv hade jag köpt på mig syntar, samplers mm och satt och knåpade ihop obskyr elektronika i min lilla etta i Guldheden. Gillade inte så mycket den raka technon utan udda band som The Black Dog, Plaid och Autechre som med egendomliga ljudkollage öppnade mitt egna musikskapande. Black Dogs första album Bytes tillhör fortfarande topp tio inom genren, så gäller också Autechre med sitt debutalbum Incunabula, båda släpptes 1993 men banden hade hållit på sedan 89 och 87. Plaid är Black Dog medlemmarnas sidoprojekt, deras bästa enligt mig är albumet Not For Trees .
Milstolpe :
Man brukar tala om innan och efter Leftfields - Leftism, en skiva så fullkomlig att det skulle förvåna mig om vi någonsin får höra dess like inom denna genre. Dub-technon gick varm i mina högtalare när skivan släpptes 1995. Hade jag varit Leftfield så hade jag fortsatt under ett annat namn, det fanns knappast någon chans till en efterföljare av samma dignitet
Bolag att värda kolla upp :
Warp Records
Morr Music
Ni skall här få en ljuvligt puttrande liten albumlista från min ihållande elektronikafas som jag hoppas kan fånga ert intresse..
(Observera att alla klippen inte stämmer med albumet men jag har gjort mitt bästa, tro mig)
Isan - Allt som ni kan tänkas komma över
Boulderdash – We Never Went To Koxut Island
Sun Electric – Present
Pascal F.E.O.S – From The Essence Of Minimalistic Sound
Aphex Twin – I Care Because You Do
Sabres Of Paradise – Smokebelch
8 kommentarer:
Ett helt suveränt inlägg, Jimmy!
Nu ska jag gå igenom dina tips. (Inte minst för att jag på senare år upptäckt att jag tydligen har en faiblesse för elektronisk musik/muzak.)
Mycket intressant inlägg, försöker lära mig lyssna på elektronisk musik, det går sådär, en del svänger o en del är jag inte riktigt du med ännu, techno har jag sparat, får se när det blir dags o förkorva sig i det. Ska gå igenom listan vid lämpligt tillfälle
fantastiska tips! TACK!
Anders och Herrman, kul att ni gillade mina godingar
Ta gärna god tid på er då en del artister kräver en del genomlyssning innan man riktigt uppskattar dom.
Jonas, det är aldrig försent
Suveränt inlägg!
Kul då jag varit med under hela utvecklingen å kommer ihåg den något tvivelaktiga råsyntlooken med frisyrer som fick mödrar att gråta.
Känner även mig smått delaktig då jag bevisligen har haft en viss påverkan av din musiksmak.
Efter att indoktinerat Tangerine Dreams, Jarres å Vangelis långa svävande alster å Kraftwerks sequenserstyrda robotmusik så for din syntådra ut på vida (irr)färder som du återger här.
Å oj vad mycket bra musik du tipsar om. Musik så mångfasseterad att krävs många lyssningar innan man upptäcker hela ljudbilden, i vissa fall tror jag man aldrig lyckas.
Jag förstår till viss de som har svårt med elektronisk musik å man kan ha en massa olika anledningar till det. Förhoppningsvis är det endast p.g.a. av smaken. För om man inte ger genren en chans för att det inte är riktiga intrument eller riktiga musiker etc ger man inte musiken å sig själv en chans. Tänk bort all med rockmusik och lyssna med nytvättade öron och öppet sinne. Blunda å låt ljudkonstnärerna Orb, FSOL, Plaid, Boards of Canada mm ta med dig på en resa i din egna fantasi. Gunga i elektronisk baktakt med underbara Dreadzone, Sabres eller Two Lone Swordsmen.
Eller låt kroppen pulsera å brista ut i spontanhoppande till Underworld eller Orbital.
Slutligen vill jag bara stryka under Leftism betydelse och kvalite. Den enda dansskiva som finns med bland mina 50 bästa album någonsin och jag rankar den helt klart topp tio. En skiva så stark att gruppens namn gav upphov till en egen musikgenre. Nämn någon mer artist som lyckats med det!
Skulle vara kul å få läsa något likande inlägg om dom många grupper du lyssnade på som tiden inte varit riktigt lika snäll emot. Klinik, Iceplants mm
Du är ju i allra högsta grad inblandad i det mesta T.P, många märkliga turer med ojämnt resultat kan man säga, men för det mesta var allt en sanlöst härlig episod. Skall kanske köra en riktig kalkonlista från dessa år, det finns en del att plocka av.
Jimmy
Ja ha då var det bara den där jävla blues/rock nörden kvar, han som om någon kan vara stingslig när det kommer till musik av detta slag. Det är inte därför jag väntat med en kommentar utan för att jag helt enkelt inte haft tid bland alla skolböcker.(tenta på fredag) Jag har iallafall gett denna minst sagt gedigna lista en chans....och döm om min förvåning. Här finns massa godis, Plaid, Leftfield,Orb och givetvis Dreadzone.....men det tar sin tid, du vet ju att jag är en man av skräniga gitarrer, vilda 20 min solon och baktakt. Men det är precis sådana här inlägg som gör att man lyfter blicken mot horisonten.
Ps. missade du Skinny Puppy?
Nu kan man köra gitarrsolon på synth, Skinny Puppy ligger med fast under synthsvängen, det kommer ett separat inlägg om dessa giganter, skall nog kunna omvända dig kompis, ge det lite tid så....
Jimmysch
Skicka en kommentar