Mitt längsta inlägg...Eller är modet den nya religionen?

För en vecka sedan var jag och min 11 -åriga dotter i en klädbutik för att handla. Inne i butiken träffade jag en gammal skolkompis vars dotter precis inköpt en ny kjol. Kjolen var en sådan där skottskrutig, lite punkig med hängslen. Jag som gammal punkare berömde henne för hennes val. Hennes far log och sa: "Visst är den tuff?" När jag kom hem slogs jag av en tanke. Jag tänkte på vad han sa till mig i butiken och på vad han brukade säga till mig när vi gick i skolan. "Visst är den tuff?" Under skoltiden var han en av dem som spottade efter mig, skrika PUNKJÄVEL och göra sig rolig över min klädstil. Nu stod han där i butiken med en kjol som för 20 år sedan antagligen fått honom att gå upp i falsett. Varför denna kovändning? Är det modet?

Vad är inne och vad är ute? Vem bestämmer vad jag skall tycka, hur jag ser ut eller vad jag skall äta? Mode och trender skulle de flesta nog svara. Hur uppkommer ett mode? Är det någon slags folkrörelse som skapas av den breda massan? Nej givetvis är det modeanalytiker, trendsättare och designers som talar om för oss vad vi skall tycka. Dessa är ofta kopplade eller rent av anställda av stora multinationella bolag vars enda syfte är att tjäna så mycket pengar som möjligt. Skitsnack tänker du. Du köper det du tycker är snyggt. Jag tvivlar inte på folks omdömme utan på det utbud som Lindex, KappAhl och H&M erbjuder, att de över en natt kan ändra hela sitt sortiment och på så sätt tvinga människor att ändra hela sin garderob. Ett bra exempel är 70-tals modet som var populärt för några år sedan. Jeansen skulle vara utsvängda, tunikor som var storblommiga och jackor med fårpäls. Detta mode höll i sig förvånandsvärt länge, så kom vändningen. Över en natt skulle de utsvängda jeansen bort och ersättas med trådsmala jeans med mudd!! 80-talet var tillbaka. Jag som personligen gillar utsvängda jeans blev utskrattad på JC när jag frågade efter ett par, jag blev istället hänvisad till en liten boutique där de förvisso hade utsvängda jeans men de kostade lika mycket som en månadshyra. Jag blev nu varse om talesätter "om du vill vara fin......så får du betala för det". Det är det här jag funderar över, den nästan fundamentalistiska tanken att med hjälp av hårt styrt utbud tvinga folk att bära kläder som någon eller några bestämmt är inne.

Jag vill dra paralleller till religion. I urminnes tider har folk varit lättskrämda och rädda för att sticka ut, något religionen många gånger på ett fult sätt utnyttjat. I västsverige under 1800-talet predikades Henric Schartaus läror i kyrkorna. En mycket smal och hård kristen gren som idag kanske till och med kallats för sekt, och vars huvudsyfte byggde på att människor skulle hålla sig på mattan och inte göra några utsvävningar. Gjorde man det skulle man straffas hårt med både helvete, djävulen och lite där till. Grupptrycket från församlingen och prästen var stenhårt och det gällde att inte göra något som ansågs vara fel eller syndigt. Fenomenet är inte på något sätt unikt för västsverige, utan det finns över hela världen i form av olika religiösa sekter och fundamentalister som spelar på folks rädsla för att sticka ut och vara annorlunda. Precis det här har trendskaparna tagit fasta på. Rädslan för att vara annorlunda. I ett nummer av Veckorevyn som låg på dass läste jag en krönika akriven av Ebba von Sydow där hon listade vad som för tillfället var inne respektive ute. Jag citerar: " Islatte. No no, nu dricker jag (och halva New York) lugnande pepparmintste (från Starbucks). Klarar du dig inte utan din latte? Viska din beställning så att inte killen bakom inte hör, och be ALLTID om lättmjölk".

Stackar alla de unga tjejer som precis tvingats lära sig dricka "latte" dessutom med lättmjölk och som tycker pepparmintste smakar skit bokstavligen. Duger inte de längre? Är de inte värda en kille? Jag som man skulle nog inte lägga så stor vikt vid vad min "dejt" drack. Om det var latte, lättmjölk eller pepparmintste. Jag tror de flesta killar är benägna att hålla med mig.

Är den nya guden Mammon, Starbuks vårt tempel och Ebba von Sydow vår nye Schartau som i parti och minut pådyvlar oss vad som är rätt eller fel? Kommer du till helvetet om du inte gillar pepparmintste? Eller kommer du få ett helvete om du inte gillar pepparmintste? Det är frågan.

Dagens låt "You Are What You Is"